Samtycke till cookies

NFPS.se använder cookies för att mäta besöksstatistik och för att anpassa annonser. Läs mer här

Rädda Internationella biblioteket

De blågröna i Stockholm har beslutat att lägga ner IB – Sveriges största centrum för mångspråkig litteratur. Hjälp oss stoppa deras bokbål!

Skriv under vår protestlista!

Hjälp oss rädda Internationella biblioteket

Vi behöver din hjälp att berätta om beslutet att lägga ner IB. Ju fler vi är som protesterar, desto större chans att IB kan räddas!

Stoppa nedläggningen av Internationella biblioteket

Det blågröna styret i Stockholms stads kulturnämnd har beslutat att säga upp Internationella bibliotekets (IB) nuvarande hyresavtal i Annexet intill Stadsbiblioteket vid Odenplan, något som resulterat i att IB stängdes för publik verksamhet den 2 september i år.

Skriv under protestlistan här! | English version here

Uppdatering från kampanjen 2 september 2019
Idag stängdes IB sin publika verksamhet, men hyreskontraktet gäller året ut. Det är med andra ord långt ifrån kört – beslutet hinner fortfarande rivas upp och verksamheten räddas. Men för att lyckas behöver IB din hjälp: Hjälp oss rädda IB – skriv på vår protestlista!

Internationella biblioteket av VisbyStar – CC BY-SA 3.0

IB är Sveriges största centrum för mångspråkig litteratur, ett av de största i sitt slag i Europa, som i 20 år varit en viktig samlingsplats för såväl nyanlända som etablerade invandrare som inte har svenska som förstaspråk; för språk- och litteraturintresserade, översättare och forskare. Nedläggningen har av de blågröna kamouflerats som en ”flytt” till Kungsholmens bibliotek vid Fridhemsplan – ett litet bibliotek med små lokaler, som bara kommer att rymma en liten del av IB:s unika samling med 200 000 böcker på över 100 språk.

Själva poängen med IB är att den specialiserade personalen och böckerna finns på samma plats, för att ge en så bra och personlig vägledning som möjligt för låntagarna. I och med ”flytten” rivs denna kärnverksamhet isär. Det kvarstår flera frågetecken kring vad som kommer ske med IB:s bokbestånd i det otydligt formulerade beslutet. En del av böckerna kommer hamna på Kungsholmens bibliotek, medan andra ska magasineras i Stadsarkivet vid Liljeholmskajen. Annat sållas ut och säljs.

Vi är starkt emot denna uppsplittring av den unika samlingen böcker, liksom mot att den skiljs från IB:s specialiserade personal, som har en unik kompetens i ett tjugotal språk.

Kampanjen ”Rädda Internationella biblioteket”

Vi är starkt emot denna uppsplittring av den unika samlingen böcker, liksom mot att den skiljs från IB:s specialiserade personal, som har en unik kompetens i ett tjugotal språk. Enligt beslutet kommer personalen skingras på olika bibliotek i staden – oklart var. Det råder samtidigt anställningsstopp och IB förlorade sin samordnande chef förra året. Beslutet att ”flytta” IB är alltså ett resultat av flera år av nedskärningar på och negligering av verksamheten, då personalens förslag på satsningar i form av renoveringar och marknadsföring inte hörsammats.

Stockholms kulturborgarråd Jonas Naddebo (C) har talat om flytten som ett ”positivt lyft” och en ”satsning” på mångkulturen – men man sprider inte kompetens genom att skingra IB, det är bara en rökridå. Allt handlar i slutändan om pengar och besparingar – och då väljer man att dra in på de låntagare som har svårast att komma åt litteratur på sina modersmål, och som har sämst möjligheter att arrangera stora protester, eftersom det är en oerhört blandad grupp som är utspridd över hela Stockholm.

IB är också ett nationellt bibliotek, som finns som kunskapsresurs för låntagare i hela landet, vilka också kan beställa IB:s böcker via fjärrlån. Nedläggningen är alltså i högsta grad en nationell fråga!

Nedläggningen borde ses som en stor skandal och förlust för Sveriges mest internationella stad – där det idag talas över hundra språk, 30 procent av befolkningen har utländsk bakgrund och där det bor tusentals nyanlända. Beslutet är dessutom ett steg i samma riktning som Sverigedemokraternas pågående försök att begränsa biblioteksutbudet av litteratur på olika modersmål.

Det går stick i stäv med §5 i Bibliotekslagen, som slår fast att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, och erbjuda litteratur på deras språk.

Mångspråkig kultur i Stockholm bör det satsas mer på – inte mindre!

Vad vi kräver:

  • Att IB med dess nuvarande verksamhet i Annexet får finnas kvar. Att uppsägningsbeslutet rivs upp och omprövas i samråd med personalen på Annexet, att bokbeståndet bevaras och personalen hålls ihop.
  • Att Stockholms stads kulturnämnd istället satsar på utveckling och modernisering av verksamheten i Annexet. Tjänster som gått förlorade under de gångna årens nedskärningar måste återtillsättas och en samordnare för IB:s arbete på både kommunal och nationell nivå bör tillsättas.

Vad kan du göra för att stoppa nedläggningen?

Att lägga ner Internationella biblioteket är ett politiskt beslut. Genom att visa vårt motstånd mot nedläggningen kan vi få de Blågröna politikerna i Stockholm att häva beslutet och rädda vårt bibliotek. Men för det krävs att vi är många som protesterar!

Om du håller med om att Internatinonella biblioteket ska finnas kvar finns det fyra saker du kan göra redan nu för att öka chanserna för att biblioteket räddas.

1. Skriv under vår protestlista

Desto fler vi är som skriver under, desto större är chansen att de blågröna politikerna lyssnar på oss!

Uppdatering 29 augusti
Vi är över tiotusen personer som skrivit på protestlistan! Tack för ert fantastiska engagemang och för att ni fortsätter sprida kampanjen.

2. Dela vår kampanj

Många vet fortfarande inte om att de Blågröna beslutat att biblioteket ska läggas ner. Känner du någon mer som använder Internationella biblioteket? Skicka dem en länk och be dem också gå med i kampanjen.

3. Kontakta dina förtroendevalda

Det är viktigt att våra folkvalda förstår hur många vi är som är emot nedläggningen. Här finns kontaktinformation till de partier i Stockholm som ansvarar för beslutet att lägga ner IB.

OBS: Använd god ton – hot och hat är inget som vi ställer oss bakom.

4. Följ vår Facebooksida

På vår Facebooksida informerar vi löpande om vad som händer i kampanjen. Genom att klicka ”Gilla” visar du för politikerna att du är emot nedläggningen.


Om kampanjen ”Rädda Internationella biblioteket”

Press och kontakt

Om du har frågor om kampanjen kan du höra av dig till Viola Bao[email protected] eller skriv ett PM till oss på Facebook.


Urval av signaturer

  • Viola Bao, litteraturkritiker i DN ([email protected])
  • Anna Gustafsson Chen, översättare från kinesiska och tidigare bibliotekarie på IB 
  • Sofia Iaffa, doktorand i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
  • Jila Mossaed, poet och ledamot i Svenska Akademien
  • Arina Stoenescu, doktorand på Lunds universitet och förläggare på Pionier Press
  • Martin Hägglund, professor i litteratur på Yale University
  • Kristina Hagström-Ståhl, professor i scenkonst Göteborgs universitet
  • Hans Ingvar Roth, professor i mänskliga rättigheter vid Stockholms universitet
  • Matilda Wallin, bibliotekarie på IB
  • Eduardo Arias Martínez, bibliotekarie på IB
  • Balsam Karam, författare och bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek
  • Torun Boucher (V), vice ordförande i Kulturnämnden
  • Carin Franzén, professor i genusvetenskap vid Linköpings universitet
  • Peter Englund, historiker och ledamot i Svenska Akademien
  • Jesper Svenbro, poet och ledamot i Svenska Akademien
  • Per Wästberg, författare och ledamot i Svenska Akademien
  • Kjell Espmark, poet och ledamot i Svenska Akademien
  • Jonas Hassen Khemiri, författare
  • Theodor Kallifatides, författare
  • Pierre Schori, ordförande i Olof Palmes minnesfond och tidigare socialdemokratisk minister och diplomat
  • Daniel Sandström, litterär chef och förläggare på Albert Bonniers förlag
  • Richard Herold, förlagschef på bokförlaget Natur & Kultur
  • Elnaz Baghlanian, litterär chef på bokförlaget Atlas
  • Jonas Ellerström, poet och förlagschef på bokförlaget Ellerströms
  • Grethe Rottböll, ordförande i Sveriges Författarförbund
  • Aris Fioretos, författare, översättare och professor i estetik vid Södertörns högskola
  • Sven-Erik Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet
  • Kerstin Eksell, professor emerita i arabiska vid Stockholms universitet
  • Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet
  • Stefan Jonsson, professor vid Linköpings universitet och kritiker i DN
  • Annelie Bränström-Öhman, professor i genusvetenskap vid Umeå universitet
  • Stephen Farran-Lee, förläggare på Natur & Kultur
  • Svenska Akademiens Nobelbibliotek 
  • Athena Farrokhzad, poet 
  • Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
  • Lawen Mohtadi, författare och redaktör
  • Daniel Boyacioglu, poet och musiker
  • Thomas Götselius, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
  • Ulf Olsson, professor i litteraturvetenskap och kritiker i Expressen
  • Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet
  • Eva Heggestad, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet
  • Stefan Helgesson, professor i engelska vid Stockholms universitet
  • Conny Svensson, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet
  • Joel Mauricio Isabel Ortiz, författare och dramatiker
  • Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet
  • Mohammad Fazlhashemi, professor i islamsk teologi och filosofi vid Uppsala universitet
  • Michael Azar, professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet
  • Johan Svedjedal, författare och professor i litteraturvetenskap vid Uppsala
  • Otto Fischer, professor i retorik vid Uppsala Universitet
  • Kristina Lindquist, kulturskribent i DN
  • Shabane Barot, journalist och ledarskribent på Arbetaren
  • Simon Matiwos, poet och SM-vinnare i poetry slam
  • Magnus William-Olsson, poet, essäist och översättare
  • Elina Druker, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
  • Mattias Gardell, professor i religionsvetenskap vid Uppsala universitet
  • Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet
  • Anders Burman, professor i filosofi vid Södertörns universitet
  • Anna Williams, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet
  • Patricia Lorenzoni, författare, översättare ochidéhistoriker vid Uppsala universitet
  • Lotta Olsson, kritiker och redaktör på DN Kultur
  • Jonas Thente, litteraturredaktör på DN
  • Ola Wong, författare och journalist på SvD
  • Boel Westin, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
  • Mai Trang Vu, lektor i engelska vid Umeå universitet
  • Boel Hackman, docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
  • Per-Olof Mattsson, lektor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
  • Håkan Forsell, professor i historia vid Stockholms universitet
  • Nicholas Smith, lektor i filosofi vid Södertörns högskola
  • Victor Malm, litteraturredaktör på Expressen
  • Edda Manga, idéhistoriker vid Mångkulturellt centrum
  • Kristina Fjelkestam, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet
  • Bokförlaget Tranan
  • Lina Rydén Reynols, poet och förläggare på Albert Bonniers förlag
  • Helene Atterling, förläggare på Wahlström & Widstrand
  • Pelle Andersson, VD och förläggare på Ordfront förlag
  • Ola Larsmo, författare och historiker
  • Hynek Pallas, filmkritiker och författare
  • Lena Kåreland, barnboksförfattare och professor emeritus vid Uppsala universitet
  • Madeleine Grive, journalist och chefredaktör för tidskriften 10tal
  • Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola
  • Inger Edelfeldt, författare, illustratör och översättare
  • Maria Modig, författare
  • Jonas Modig, poet och f.d. förläggare
  • Kristoffer Leandoer, författare, kritiker och ledamot i Nobelkommittén
  • Christina Kullberg, docent i romanska språk vid Uppsala universitet
  • Katarina Gregersdotter, lektor i engelska vid Umeå universitet
  • Ken Benson, professor i spanska vid Stockholms universitet
  • Janina Orlov, översättare och lektor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
  • Anna Cullhed, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
  • Irina Rasmussen, professor i engelska vid Stockholms universitet
  • Ingemar Haag, lektor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
  • Caroline Haux, lektor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
  • Fredrik Rönnbäck, lektor i fransk litteratur vid UC Paris och översättare från franska
  • Marie Silkeberg, poet och översättare
  • Tova Gerge, författare
  • Mikela Lundahl, lektor i globala studier vid Göteborgs universitet
  • Rebecka Kärde, litteraturkritiker i DN och ledamot i Nobelkommittén
  • Jonatan Etzler, filmproducent
  • Joakim Forsberg, författare och konstnärlig lektor vid Lunds universitet
  • Annika Johansson, lektor i nederländska vid Stockholms universitet
  • Astrid Ottosson al-Bitar, lektor i arabiska vid Stockholms universitet
  • Annakarin Thorburn, författare och översättare från spanska
  • Daniel Pedersen, litteraturvetare och redaktör på tidskriften Aiolos
  • Anna Jörngården, forskare i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
  • Alexander Bareis, docent i tyska vid Lunds universitet
  • Axel Englund, docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
  • Markus Huss, lektor i tyska vid Stockholms universitet
  • Stephan Larsen, lektor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
  • Kyungsook Kang, lektor i koreanska vid Stockholms universitet
  • Mikael van Reis, författare och litteraturkritiker
  • Tone Schunnesson, författare
  • Stefan Lindberg, författare och dramatiker
  • Göran Sommardal, författare, sinolog och litteraturkritiker på Aftonbladet
  • Anneli Jordahl, författare och kulturjournalist och litteraturkritiker på Aftonbladet
  • Elise Karlsson, författare och litteraturkritiker på Aftonbladet
  • Judith Kiros, kritiker i DN och redaktör för Kontext
  • Henrik Petersen, kritiker och ledamot i Nobelpriskommittén
  • Therese Eriksson, litteraturkritiker i SvD
  • Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik vid Karlstads universitet
  • Yukiko Duke, journalist och litteraturkritiker i SvD
  • Sara Abdollahi, litteraturkritiker på Expressen och redaktör
  • Hanna Nordenhök, författare och kritiker i Expressen
  • Sara Berggren Elfmark, författare
  • Lyra Koli, författare och litteraturkritiker i SvD
  • Daniel Gustafsson, författare, översättare från ungerska och ledamot i Svenska PEN
  • Sara Edenheim, docent i historia vid Umeå universitet
  • Jenny Ingridsdotter, forskare i etnologi vid Umeå universitet
  • Sara Teleman, illustratör och redaktör för Tecknaren
  • Sebastian Lönnlöv, författare och litteraturkritiker i SvD
  • Alice Kassius Eggers, författare och litteraturkritiker i Aftonbladet
  • Dimitris Alevras, författare
  • Wanda Bendjelloul, filmkritiker i DN
  • Jan Ristarp, översättare och fd chef för Asplundbiblioteket
  • Marianne Lindberg De Geer, konstnär
  • Ludvig Hertzberg, redaktör för Under Strecket i SvD
  • Björn Kohlström, litteraturkritiker i Jönköpingsposten
  • Kennet Klemets, poet och översättare
  • Johanna Gustafsson Fürst, konstnär
  • Agneta Klingspor, författare
  • Hanna Rajs Lundström, poet
  • Lars-Erik Hjertström Lappalainen, konstkritiker
  • Helena Fagertun, poet och översättare
  • Johannes Björk, konstkritiker i GP och redaktör för Paletten
  • Julia Lindholm, redaktör för Arbetaren

Pressklipp

Länkar till press som skrivit om nedläggningen:


Mer läsning om Internationella biblioteket

IB är ett av Europas största folkbibliotek för litteratur på olika språk, invigdes år 2000 av drottning Silvia och har idag en unik samling med 200 000 böcker på över 100 språk. Personalen – av vilka många själva har andra modersmål än svenska – är kunniga i ett tjugotal språk. I deras uppgifter ingår att finnas till hands som rådgivning och kunskapsresurs inte bara lokalt, utan också för alla folkbibliotek, bibliotekarier och låntagare runtom i hela landet, som kan få råd om inköp och beställa IB:s böcker via fjärrlån. IB är alltså både en del av Stockholms stadsbibliotek och ett nationellt bibliotek, och finansieras både kommunalt och statligt. Nedläggningen är därför i högsta grad också en nationell fråga. Hur denna nationella funktion kommer se ut efter flytten finns det ingen som i nuläget vet.

På IB arrangeras idag evenemang såsom författarsamtal, språkkaféer och välbesökta sagostunder för barn på språk som turkiska och kinesiska. Personalen har på många sätt varit ett stöd för modersmålsundervisningen i regionen och övriga landet – ett enormt viktigt arbete idag när läsförståelsen går ner, medan forskning visar att starka kunskaper i ett modersmål också underlättar tillägnelsen av flera språk. Biblioteket har också varit en viktig källa för översättare och introduktörer av utländsk litteratur på svenska, i en tid då ⅔ av all utländsk bokutgivning är från engelskan. Bokförlaget Tranan och många andra förlag har genom IB och dess personal upptäckt viktiga författarskap genom åren som sedan översatts till svenska, såsom Yan Lianke och Ren Xiaowen.

I Annexet, som har ca 700 besök per dag, finns också bl a avdelningen för tidningar och tidskrifter (med den stora fantastiska tidskriftssalen). Här finns också ett samlingsrum och kontorsplatser för personalen på både IB och Stadsbiblioteket, 50 studieplatser, 12 publika datorer, studierum och lokaler för publik verksamhet.

C och MP har i bland annat EU-valrörelsen dragit stora växlar på sin generösa inställning till invandring och vikten av en fungerande integration. Men när det kommer till kritan är vardagsnära integrationsinsatser som t ex biblioteksverksamhet uppenbarligen helt försumbar. Hur får man detta att gå ihop? IB är ju en befintlig plats där mångspråkighet, mångkultur och medborgerlig bildning inte enbart är politiskt korrekta slagord – utan levande exempel på en verklighet som många av Stockholms och Sveriges medborgare lever i.

Att som kulturnämnden hävda att en utspridning inte skulle göra den mångspråkiga litteraturen mer svårtillgänglig, än om den fanns samlad på en plats centralt, är helt orimligt. Självklart är det viktigt att satsa på bibliotek och kulturinstitutioner i förorten – men att ha ett stort bestånd och en stor kompetens kring mångspråk och litteratur från många platser samlat på ett och samma ställe är IB:s stora styrka, och det som möjliggör dess unika verksamhet. Till IB:s programverksamhet kommer folk från både Kista och Skarpnäck – det skulle vara betydligt svårare att locka folk från Kista ända till Skarpnäck.

Politikerna motiverar också flytten med att Fridhemsplan är en kollektivtrafikknutpunkt – ett argument helt gripet ur luften, eftersom Odenplan är det i än högre grad, beläget vid en pendeltågsstation som når ut till stora delar av Stockholms förorter och strategiskt nära Stadsbiblioteket. IB har idag låntagare som åker från Märsta, Huddinge, Södertälje, Västerås, Uppsala och till och med Örebro!

De senaste årens nedskärningar och hur IB kan bevaras och förbättras:

Nedläggningen motiveras av politikerna bland annat med vikande besöks- och lånesiffror. Samtidigt har det inte satsats någonting på att marknadsföra IB de senaste 5-7 åren, fastän personalen gjort regelbundna försök att adressera detta, men utan att få gehör. De senaste åren har programverksamheten successivt och konsekvent reducerats, fastän personalen har försökt motverka utvecklingen och föreslagit stärkta samarbeten med bland annat tidskriften Karavan, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Kungliga biblioteket, Språkcentrum och andra som organiserar modersmålsundervisning.

För några år sedan drog Stockholms läns landsting tillbaka sin finansiering, som utgjorde en tredjedel av IB:s dåvarande budget. Nu vill Stockholms stad spara in på hela byggnaden, som kostar 5.8 miljoner kronor/år att driva. Personalstyrkan har minskats konsekvent under åren: bara förra året försvann flera språk- och litteraturkompetenta bibliotekarier och ytterligare några försvinner inom 1-2 månader. Från ett trettiotal språk har personalkunskapen reducerats till runt tjugo. Var personalen kommer att hamna efter nedläggningen har heller inte getts något besked om. Den nuvarande situationen är således ett resultat av åratal av nedläggningshot, negligering och nedskärning av verksamheten. För många framstår det som att negligeringen och nedskärningen av verksamheten har varit en strategi, för att man nu ska kunna hänvisa till att besöken och programverksamheten har minskat som ett argument för att lägga ner biblioteken, när man egentligen hade kunnat motverka det långt tidigare om man lyssnat på personalen.

Så här skriver den mångåriga IB-bibliotekarien Matilda Wallin: ”Jag minns vilken programverksamhet IB hade ca 2005-2010! Det knakade av liv och rörelse i huset. Varje vecka var det minst 2 program, som seminarier, författarbesök, läsecirklar på olika språk, sagostunder, dockteater etc. Det var program på t ex kinesiska (som ibland tolkades, ibland inte), på ryska, på svenska om persisk litteratur, på engelska om manga från Japan, på spanska om en nyutgiven kokbok om matkulturen i Chile, etc etc.”

Att se situationen idag som ett skäl till nedläggning, och inte snarare till återupprustning, modernisering och förbättring, är obegripligt. Det nuvarande IB tillhandahåller en unik grund och potential för att bli ett livaktigt världslitteraturens hus där litteratur i olika former från världens alla hörn uppmärksammas – bara det får bibehålla, odla och vidareutveckla sin verksamhet.

I beslutet hänvisas också till att lokalen inte använts på ett fullt yteffektivt sätt. Detta trots att IB-personalen i många år påpekat just detta och föreslagit olika förändringar. Den stora tidskriftssalen hade exempelvis kunnat utnyttjas mer. Exempelvis skulle tidnings- och tidskriftsavdelningen kunna flytta till Asplundhuset och IB:s alla barnböcker flyttas till tidskriftsalen (med plats för en sagohörna!), och man kan dessutom göra rum för en scen/utrymme för program i tidningsläsesalen (vid caféet). Då skulle plats lösgöras i övriga IB, så att man kunde avvara en våning av huset. Där kunde t ex marknadsavdelningen och hela medieenheten flytta in och där skulle vara plats för möteslokaler, m.m. Att Jonas Naddebo hävdar att Kungsholmen kommer ge fler möjligheter för programverksamhet vittnar bara om att han inte tagit del av dessa förslag och att han ignorerar hur begränsade ytorna på Kungsholmen är.

När beslutet om uppsägning togs hade ett underlag tagits fram där det bl a stod att lånen på IB var de dyraste i hela Stockholm. Stockholms stadsbiblioteks ledning hade fått fram denna siffra genom att ta hela Annexets hyra och jämföra den med utlåningsstatistiken på IB, trots att hela bottenplan utgörs av tidnings- och tidskriftsavdelningen. Hela hanteringen av IB har gått extremt märkligt till, fördunklats av okunskap, felaktigheter och kamouflerande retorik. Många frågetecken återstår ännu, som Kulturnämndens vice ordförande Torun Boucher (V), som motsatte sig beslutet, har påpekat.

Nedläggningen är del av en större politisk utveckling. De blågröna beslutade i år om nedskärningar på kulturområdet på 45 miljoner kronor, vilket inbegriper en pågående attack mot biblioteken, som blivit en särskild måltavla för besparingar och en nationalistisk kulturpolitik. Detta har rönt starka protester, bland annat en manifestation på Sergels torg den 12 mars under parollen ”Rädda biblioteken”.

Men att lägga ner en oersättlig plats som IB är ändå ett vansinne i särklass. Vi vet av erfarenhet att det går så enkelt och snabbt att riva ner institutioner som denna, medan de är så ofantligt mycket svårare att bygga upp. Och att det kommer få långtgående konsekvenser för läsandet för invandrargrupper i Stockholm är bortom tvivel. Därför vädjar vi till bestämmande politiker att stopa nedläggningen! Det befintliga bokbeståndet måste bevaras, personalen hållas ihop, uppsägningen av Annexet omprövas.